Har en nybakad sockerkaka som står på diskbänken för att svalna lite, innan den ska packas in för vidare transport till svårmor.
Det luktar gott i hela lägenheten, och jag skulle kunna ge en årslön för att få äta upp den.
Nutrilett gör en mätt i magen, men hungern i själen mättar det inte!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Låter smaskens..
Beundrar din karaktär... Det är något jag helt saknar när det gäller mat och godsaker..
ojojoj, vilket självplågeri :D
Ja, jag har en vilja av stål, när jag väl bestämmer mig...men när det gäller maten har jag inget val.
Som matmissbrukare måste man kunna stålsätta sig, annars går det åt fanders.
Att sluta röka (40 cig/dag i 20 års tid) var inte ett dugg svårt,men att bemästra mitt ätande, DET är svårt!
Mmm... sluta röka då slutar man ju helt och hållet, men äta det måste man ju så därför är det ju betydligt svårare att bryta matvanor. Imponerad över att du lämnade sockerkakan orörd!
åsa: ja, jag har många gånger önskat att jag hade varit missbrukare av något annat än mat, för man kan leva ett fullgott liv utan droger och alkohol, men att lära sig bemästra sitt ätande, det är som att säga till en alkoholist att du får ta en snaps, men sen är det bra, och sen sätta honom/henne i en bar och tycka att de ska se glada ut...lite tillspetsat kanske, men ändå...:o)
bambi: Det är bara att bestämma sig för att det är DU som har makten över ditt liv, inte 12 cm papper och torkade växter.
Det finns igen genväg, det bara är så... ;o)
Skicka en kommentar