2006-01-11

Lycklig kvinna...

Jag är gift med världens bästa Darling, det bara ÄR så.

Idag kom han hem med två plastbubblor med jordgubbar, för han vet ju hur mycket jag tycker om dem, och han vet att jag f n tycker att det är apjobbigt att inte få äta, så nu har jag satt i mig en "jordgubbsbubbla", och har ändå 1 påse pulver kvar att få dricka idag, innan jag har uppnåt min kvot på 555 kcl/dag.

Visst är livet härligt ibland?... *glad*

9 kommentarer:

Malin sa...

Jag beundrar dig!!! hade inte stått ut en dag utan att få äta mat..
Jordgubbar är mums så jag förstår precis hur mycket du uppskattade dom....

Morgondimma sa...

Hälsa Darling, han låter som ett fynd. Han har ingen bror som kan komma med jordgubbsbubblor till mej?

Mildamakter sa...

malin: det är inte helt kul, i ärlighetens namn, men jag försöker se framåt...får ju äta mat en ggr/vecka, och gissa om det smakar gott! :o)

morgondimma: jo, han har en äldre bror, men han är lyckligt gift sen snart 30 år, eller vad det kan vara... :o)

Lyckliga Grodan sa...

jag har provat sånt pulver en gång.. det gick inte alls..så jag är stum av beundran..
och jordgubbar.. mums...

Mildamakter sa...

lyckliga grodan: de första 100 påsarna är värst, sen tänker man inte på hur det smakar...*leeer*

Anonym sa...

Så skönt det låter - att kunna säga så om sin man - och också mena det! Grattis är allt jag kan säga!

Mildamakter sa...

anna: tack!
Darling är mitt livs högvinst, det bara ÄR så.
Jag är ständigt förundrad över att han valde just mig, och att vi snart har varit gifta i 25 år.
Jag begriper det inte, men jag är lycklig för det och tacksam, vareviga dag...faktiskt! :o)

Mildamakter sa...

alter ego: ja, det är inte mycket inte, men jag gör det för att inget annat fungerar...jag har inget val helt enkelt.
Man vänjer sig efter ett tag, men idag är det äckligt jobbigt, jag skulle ge vadsom helst (nästan) för att få ett rejält mål mat...*suckar*

Mildamakter sa...

bambi: ja du...jag vet inte...jag tror att det mycket beror på att vi respekterar varandra och inte tar varandra för givet, men att vi samtidigt ger varandra tid och luft att göra saker på egen hand, att ha egna intressen och inte kväver varandra...nä jag vet ärligt talat inte vad det beror på.
Darling är mitt livs högsvinst, det bara är så, och jag är så lycklig för det :o)