2008-10-30

Torsdag 30/10


Fyll det som är tomt,
Töm det som är fullt,
Klia där det kliar

2008-10-29

Onsdag 29/10


Ännu en dag har gått och i morgon är det precis en vecka sedan operationen, kan inte fatta det.
Jag har levt som i en bubbla, men nu känner jag att jag börjar komma igång igen, inte med full styrka än, men ändå tillräckligt för att det ska kännas bara såååå bra.
Vätskeintaget har jag bättre koll på nu, har börjat sippa 1,5 dl varje gång, vilket gör att det är lättare att få i mig alla dessa dl som jag måste ha varje dag och idag gick jag två promenader, vilket gjorde att jag kom upp i 7369 steg, vilket jag är nöjd med. Jag har t o m bakat ett surdegsbröd idag och det var inga som helst problem, det är ju maskiner som gör det tunga jobbet. Det är så roligt att baka med surdeg och det roligaste av allt är, att Darling tycker att det blir så gott, och eftersom det bara är han som äter bröd i det här hemmet, så är det ju nästan ett villkor för att jag ska få baka...*ler*

2008-10-28

tisdag 28/10

Det blir inte mycket gjort mer än att dricka och sticka. Idag har jag dock varit ute f f g sedan operationen, riktigt skönt att få frisk luft och att känna att kroppen vill vara med på promenad...i alla fall en liten bit.
Det finns hopp om tanten!

2008-10-27

Måndag 27/10



Nu har jag varit opererad i tre dagar och det går bättre och bättre för varje dag. Jag har inte speciellt ont, ja inte mer än av operationsgasen, men den säger dom ska försvinna inom en vecka, och det ska bli skönt att slippa den.

Mina dagar går åt till att dricka, dricka och åter dricka. Jag ska få in mig 2,5 liter vätska/dag, och det låter ju inte speciellt mycket, men i o m att jag inte kan dricka klunkvis utan måste använda tesked så här i början så tar det tiiiiid. Jag har hittills inte lyckats få i mig allt det jag ska, prioriterar de proteinrika dryckerna så jag får näring, men idag började jag dricka den första decilitern redan vid 0400, så idag finns det en sportslig chans att jag hinner få i mig allt det jag ska.

Jag sover inte lika mycket nu som för nån dag sen, men jag märker väldigt tydligt, att orken inte är som vanligt. Jag kan känna mig pigg och påbörja något, men så pang bom tar orken slut och jag måste vila en stund för att kunna fortsätta det jag hade påbörjat.

Blir vädret bättre, dvs om det blir uppehåll, så hade jag tänk att gå en promenad runt kvarteret, jag orkar nog inte mer just nu, men minst en promenad/dag har jag lovat mig själv att prestera.

2008-10-25

Lördag 25/10


Ja, så är jag hemma igen, opererad och klar. Jag opererades kl 1400 på torsdagen och åkte hem kl 1400 på fredagen, snabba ryck alltså.
Kan väl inte med bästa vilja i världen påstå att jag mådde bra efteråt. Mådde väldigt illa av narkosen, men det finns ju bra medicin mot det, så i går morse kunde jag för första gånger gå upp ur sängen utan att världen snurrade alltför våldsamt.
Nu masar jag omkring som en inte alltför pigg 90-åring, det är inte helt kul att röra sig med 6 hål utanpå magen, full med operationsgas inuti och dessutom sönderskuren lite hipp som happ...meeeen jag tror att det här kommer att bli kanonbra när allt blir läkt och jag slipper det här eviga drickandet.
Min tillvaro just nu går nämligen mest ut på, att få i mig alla de olika dryckerna som jag behöver för att må bra. Jag ska få i mig 2.5 liter vätska per dag, och det låter ju kanske inte så mycket, men om jag dessutom säger att jag ska få i mig denna vätska medelst tesked så blir det ju onekligen ett annat tidsperspektiv på det. Det tar tiiiiiid nämligen :o)
Tack alla ni som på olika sätt har hört av er till mig, er omtanke värmer verkligen...*rörd*

2008-10-21

Tisdag 21/10



Nu har två av mina dyrbara semesterdagar gått åt till att sitta i vår svinkalla lägenhet medan snickarnissen i godan ro har slipat, sågat och sk*tat ner lägenheten genom att hålla på med vad han nu har hållt på med. Kvällarna går åt till att dammsuga, damma och torka golv.

Jag är ikkkkkke road!

2008-10-19

Kreativ


Jag har skapat en bonad på nätet, kolla själv så får du se...http://www.wendelakampanj.se/?id=4421...och när du ändå är där inne och tittar, så hoppas jag att du även röstar ;O)

Söndag 20/10



Idag har vi inte gjort många knop, gick en runda i Pildammsparken, och för en gångs skull hade jag kommit ihåg att ta kameran med mig...och efter tre bilder tog batterierna slut! Givetvis hade jag inte tagit med reservbatterierna, så därför blev det heller inte så många bilder som jag hade tänk mig.

Igår blev äntligen min surdeg klar och jag bakade två rejäla bondbröd, som enl Darling smakade alldeles ypperligt. Jag fick dessutom chans att testa min baksten och min jäskorg, och till min glädje så fungerade båda ypperligt. Det som däremot inte fungerade var min Kitchen Aid. Jag köpte den för fyra år sen och har inte använt den speciellt flitigt, men igår när bröddegen skulle knådas skulle den få jobba istället för mina händer och armar beslöt jag...men den ville inte alls som jag ville, drog upp degen längs degkroken och kladdade ner väldigt mycket, så den ska iväg till reperatören i morgon. Sån tur är, så är det fem års garanti på den, men det tror jag inte förrän jag ser det...*luttrad*

2008-10-18

Förbannad!


De flesta fönsterramar (eller vad det heter) i vår lägenhet är ruttna och behöver bytas ut.
Likadant är det för alla som bor på vindsplanet i vårt hus, så vår förening bestämde sig i vintras för att dessa fel skulle åtgärdas skulle åtgäradas.
I våras fick jag ta ledigt från jobb en dag, eftersom det skulle komma två människor från firman som skulle göra det här jobbet och titta på våra fönster för att komma fram till hur omfattande skadorna var, och vad som behövdes göra.
Dessa två karlar gick omkring och tittade, fotograferade och pillade med kniv för att mäta hur ruttet det var. Jag frågade när de trodde att jobbet skulle göras och fick till svar, att troligtvis någon gång i juni, men att vi skulle få besked i god tid.
Juni kom och inget hände, juli kom, inget hände och i slutet av augusti åkte vi på semester och när vi kom hem igen, så var det en ställning på gårdssidan och det låg en lapp i brevlådan med sur kommentar att de (hantverkarna) behövde tillträde till lägenheten och att det var vår förbenade plit att se till att de fick komma in (ja de skrev inte ordagrant så, men det var inga som helst problem med att läsa mellan raderna inte).
Jag tog ledigt från jobb och släppte in de två pellejönsar som kom, två snickare den här gången.
De gjorde i princip samma jobb som de två som var där i maj, och det bestämdes att de skulle komma dagen efter och lyfta ut ytterfönstret från det ena rummet, sätta i en träskiva och lämna iväg det trasiga fönstret till ett snickeri så att ett nytt fönster skulle kunna tillverkas.
Detta skulle inte ta så lång tid försäkrade mig den ena snickaren.
Det gick några dagar, och så ville de komma till i lägenheten igen.
Darling tog ledigt och släppte in dem. De gjorde lite duttjobb här och där, och sen gick de igen. Inget nytt fönster inte.
Det gick en månad (!) och igår tog Darling ledigt igen för då skulle målaren komma och måla de övriga fönsterna och när jag kommer hem så är hela lägenhetern mer eller mindre inplastad. Det ligger ett vitt stoft över allting och det är som en tunn dimma i luften.
Då, när målarnissen skulle börja slipa, så upptäcktes att det var betydligt mer skador på fönsterbågarna än vad de fyra pellejönsar som tidigare kollat just detta hade varit kapabla att upptäcka, så nu måste ytterligare tre fönsterbågar helt bytas ut.
Jag trodde att jag skulle bli skogstokig helt enkelt!
Nu har vi alltså träskivor för båda fönsterna i sovrummet, det går inte att se ut alls och det är beckmörkt där inne, en skiva täcker det ena fönstret i köket och den skiva som sattes för det ena fönstret i arbetsrummet för mer än en månad sen, ja den sitter fortfarande kvar, trodde ni ens något annat??
Dessutom har den ena snickaren fått sluta, eftersom han enligt målaren inte "hade alla mackor i lunchlådan". Det behövde man då sannerligen inte vara läkare för att konstatera, det insåg jag redan första gången jag träffade honom, men vad i himmelens frid är det för firma som ö h t anställer en sådan person att göra självständiga jobb?
Den återstående snickaren är inte någon raketforskare han heller, men förhoppningsvis så kan han göra något, men jag är då inte helt säker på det, det ska villigt erkännas!
Dessutom - i nästa vecka har jag tagit semester för att dels slippa utsättas för smitta inför op:n som är på torsdag, dels samla krafter och energi inför op:n, och så fick jag reda på igår, att de här pellejönsarna måste ha tillträde till läghenheten måndag - onsdag och dessutom kommer de på tisdagen efter operationen.
Jag var så ilsken igår att jag knappt kunde somna på kvällen och jag behöver väl knappast säga, att jag inte har några högre tankar om firman?
Målaren är trevlig men snickarna...*suckar*
Maken till klantighet har jag nog sällan varit med om. Jag hoppas att vår förening får avdrag på priset på fakturan för firman är då sannerligen inte värd full betalning...och inte fler jobb heller om jag hade fått bestämma!
Som om inte allt detta räckte, så stannade hissen igår vid 1400-tiden.
Jag ringde till Kone-hissar för att de skulle skicka en reperatör och blev lovad att de skulle skicka en så fort de fick in en, och i morse när jag vaknade så hade vi inte fått tidningen...p g a att hissen stod stilla. Samma sak hände i måndags då hissen inte heller blev lagad förrän dagen efter.
Fy rackarna vad jag blir trött på hanteverkare och reperatörer, i mitt nästa liv ska jag bli en sådan, jag lär ju inte gå in i väggen i det yrket i alla fall

2008-10-14

2008-10-12

Söndag 12/10



Nu är det höst på riktigt. I helgen stängde vi ner vårt Österlenboende och det känns både skönt och vemodigt. Jag gick med en vemodskänsla i kroppen hela förra veckan och det är likadant varje år, men samtidigt så är det skönt att få lite tid på helgen här i stan.

Det blir ju inte så mycket av den varan under Österlensäsongen precis. I veckan som kommer har jag varit förståndig och inte bokat in ett endaste dugg förutom en fika med en väninna. Det var länge sedan almanackan var så tom, och det känns skönt.

Jag har inte mycket energi över till social samvaro och jag är allmänt kinkig och gnällig. Har nästan mathallucinationer, fick ett mail där det skrevs om stekt sill med potatismos och jag blev nästan gråtfärdig så sugen blev jag på just det.

Hur knäpp får man bli?

2008-10-09

Torsdag 9/10



Jaha...så smet jag inom Åhléns igen efter jobb, och bokrean fortsatte och...ja titta själv vad som råååkat hamna hemma hos oss. Jag som aldrig varken syltat eller saftat, men nu antar jag att jag åtminstone måste prova på det...nån gång :o)

2008-10-07

Tisdag 7/10



Nu märks det mer och mer att dagen för operation närmar sig, var på sjukhuset i morse och lämnade ifrån mig nio rör blod på provtagningen och efter jobb blev det en sväng inom apoteket för att hämta ut de sprutor som jag (själv) måste ta efter operationen för att jag inte ska få proppar, 378:50 kostade de små sötnosarna, men det kan det ju onekligen vara värt :o)

2008-10-06

Måndag 6/10



Hur i hela friden kan en dag bara försvinna så där, pfitt, upp i det blå?

Jag tyckte att jag hade järnkoll i morse och sen helt plötsligt är dagen slut, utan att jag är medveten om det. Läbbigt!

2008-10-05

Söndag 5/10



Nu har de kommit, mina nya bakgrejor; en baksten, en brödspade och en jäskorg...nu ska jag bara få tag på energi att börja baka...

F´resten -9 kg nu... och två och en halv vecka kvar till operation

2008-10-01

Onsdag 1/10



Nu har jag provat ett av recepten i Rosendals Trädgårdscaféboken, och det ser ut att ha gått bra. Det luktar jättegott i alla fall, och det är ju en bra början. Jag blev lite nervös, när jag insåg att smeten skulle hällas i en form som rymmer 2 liter och det var jag ingalunda säker på att vi hade, men längst inne i skåpet stod en monsterform som aldrig har använts, och se DEN rymde 2 liter. Den var stor nog för fotbad verkade det som, men smeten fick plats och när kakan var klar, så visade det sig att den inte alls var för stor.

Återigen blev jag irriterad när jag letade igenom alla våra formar. Tänk så mycket enklare livet hade blivit för oss som bakar, om det klart och tydligt hade stått på formarna att den rymmer x antal liter och är x cm i omkrets. Då hade man (dvs jag) sluppit stå med ett måttband och mätt omkretsen eller med ett litermått stått och hällt vatten i formen för att bli klok på hur mycket formen rymde. I-landsproblem?? javisst, men varje gång jag ska göra något nytt recept så dyker den här tanken upp i skallen på mig. Om man kunde skicka folk till månen på 60-talet så är det väl inte hela världen att märka formarna med detta...eller?