2005-11-30

Jag saknar...

helt klart den gen som gör att man faller mer eller mindre i trance över skor och handväskor.

Detta faktum har jag allt oftare upptäckt när jag - som det så vackert heter - går på stan med väninnor.

Detta innebär, lite beroende på vem av damerna jag är ute med, att varenda sko/väskaffär som passeras måste obenhörligen inventeras och större delen av sortimentet ska provas, att jag står och stampar nära utgången och önskar mig så långt därifrån som det bara går.

För mig är ett väskbyte en långdragen pina, och inget som göres förrän det är alldeles absolut tvunget och inte går att skjuta upp längre.

Jag vill kunna sticka ner näven i väskan och få tag på det jag behöver, bums meddetsamma, och inte behöva tänka till... *I hate tänka till*... vilken väska jag vandrar runt med just den dagen.

Lika illa är jag när det gäller skor. Skor ska vara bekväma och nu på vintern ska de vara varma. Basta!

Detta är de två krav jag inte prutar på.

Jag är för gammal för att gå omkring med skor bara för att de är "söta" (detta vidriga ord för klädesplagg/skor till vuxna människor, passar till småtöser men INTE till klimakteriedamer enl mig...och det är min blogg, så det så *s*)

Tack gode någon för curlingkängor, nu har de kommit på och kommer inte att tas av förrän i...tjaaa *funderar*, mars-april nångång :o)...*I hate frysa*

2 kommentarer:

Anonym sa...

Jag har inte den genen heller, ganska skönt faktiskt (tror plånboken tycker det samma)...

Anonym sa...

Jag vill hävda att det inte är frågan om en gen, utan minst två i alla fall, eftersom jag har en gen för att vilja gå i skoaffärer och shoppa skor, medans väskor lämnar mig tämligen oberörd (vem vill hålla på och flytta sina grejer varje dag?!?). I Malmö hittar man alltid skor dessutom, en fantastisk skostad :-D!