2007-09-18

Tisdag 18/9

Fortfarande trött...så ända in i benmärgen trött, men jag har gett mig 17 på att jag ska bemästra min kropp och komma tillbaka i arbetslivet.
Man kan allt man vill, är det inte så?
När jag kom hem från jobb idag, så satte jag mig och stickade och lyssnade på en ljudbok. För mig är detta jordens bästa avkoppling, hjärnan stannar upp och jag kan koppla bort mitt arbete totalt.
Missförstå mig rätt, jag älskar mitt jobb och tycker att jag har ett av Skånes roligaste arbeten, men det sliter mycket på mig nuförtiden. Jag vill inte att det ska vara så, men...

Nåja, jag är lyckligt lottad. De flesta som går in i väggen måste byta arbeten/yrken, men jag har förmånen att kunna stanna kvar där jag är/var och få den hjälp som fordras för att jag ska kunna ha ett drägligt arbetsliv...men just nu är det tungt, det går inte att sticka under stol med...men jag har gett mig 17 på att det ska gå. Min skalle ska vinna över min kropp, det bara är så!

9 kommentarer:

Morgondimma sa...

Jag hejjar på skallen, go go go

Maggisen sa...

Jag hör att du bestämt dej för att bränna vid dej igen... har nästan förstått det tidigare också, men nu verkar jag ha fått det bekräftat... :/

Mildamakter sa...

md: tack snälla ;o)

maggisen: nädååå. Här bränns inget alls nån mer gång, men min knopp är van vid att få vila sig en stund runt lunchtid, nu får den vänta två timmar till, det är allt ;o)

Hedgren sa...

Trötthet är inte farligt, bara man får återhämtning. Sen måste man ha balans mellan jobb och fritid. Bränn max 50% på jobbet!

Mildamakter sa...

hedgren: Ska försöka ;o)

Annela sa...

Sticka mycket och lyssna på böcker.
Jag håller på dig!

Annela sa...

Sticka mycket och lyssna på böcker.
Jag håller på dig!

Elisabet. sa...

Jag känner igen mig.

Ibland tänker jag likadant, men bara TANKEN tar så mycket kraft ..., det är som att man går snubblande nära stupkanten av en väg högt uppe på ett berg.

Man vet att man kan dråsa iväg nerför branten och man aktar sig allt man kan ..,. och intalar sig att gå mitt på vägen.

Det är knepigt.

Varm kram från mig.

Mildamakter sa...

annela: tack min vän ;o)

elisabet: Precis SÅ är det..åhh så bra beskrivet!