2008-11-03

Måndag 3/11



Första steget mot julen är taget.

Amaryllislöken som en väninna fick mig att lägga i en papperspåse under diskbänken i somras, är nu satt i vatten. Hon har alltid fenomenala amaryllisar och givetvis så har hon drivit upp dem själv. Enl henne är det så lätt sååå (f-n tro´t). Jag har provat en gång tidigare och milda makter vilka långa gröna blad det blev, men inte en blomma, inte ens en knopp så långt ögat nådde syntes bland mina lianer. Därför är jag myyyycket skeptisk till det här experimentet, men jag lovade henne att prova, och nu har jag alltså kommit så långt så att rötterna på fjolårets sista amaryllislök är i vatten, och sen ska det planteras i morgon tydligen.

Jag tror inte ett dugg på det!

3 kommentarer:

Panter sa...

Hoppas att det nu går riktigt bra! Jag brukade spara mina, för att sedan göra det du gör. Problemet är att jag glömmer bort lökarna och någon gång mitt i sommaren brukar jag hittade dem. Då är de bortom alla räddning. Jag har alltså gett upp. Det kommer säkert att gå jättebra.

-Maria N- sa...

Haha. Jag tror inte heller på det, men jag kanske ska ta och kolla in hur det går för dig? ;) Själv har jag tagit det säkra före det osäkra och köpt planterade lökar där knoppen redan sticker upp. Och blir det inget av dem sparar jag pengar så att jag kan köpa blommande Amaryllis när det är dags för det. Och funkar inte det har jag konstgjorda i källaren... *s*

Tack för ditt besök i min blogg och välkommen tillbaka!
/Maria

Mildamakter sa...

panter: ja det är precis så jag brukar göra med, men i år ska det bli andra bullar...väl? ;o)

maria: det är till att vara helgarderad ser jag...*flinar*. Jag ska också köpa "halvfärdiga" lökar, vågar inte utmana försynen FÖR mycket