
Idag var en sådan dag...
milda är medelålders light, på väg tillbaka till yrkeslivet efter att ha gått in i den berömda väggen för andra gången och dessutom GBP-opererad, vilket innebär ett nytt sätt att leva...
Idag var det sommar i Skåne och naturen har fullkomligt exploderat. Träden blir gröna så fort att man nästan kan se det med blotta ögat (nåja liiiite överdrivet kanske, men ni fattar...). Vi körde till Skånes Djurpark för att titta på björnungarna, och samma idé hade ca 75% av Skånes barnfamiljer också fått. Jesus på cykel så mycket människor och barnvagnar det var som trängdes i parken. Vi gick en snabbrunda, sen såg vi till att komma ut därifrån så fort det bara gick. Det var barnskrik och köer överallt och inte ett dugg mysigt, och dessutom var det för varmt för att djuren skulle visa sig, så vi kommer att hålla oss därifrån tills höstkylan kommer.
Då brukar djuren vara framme och vara aktiva och barnfamiljerna sysslar med annat, så DÅ är det en ren och skär fröjd att promenera omkring där, vilket det sannerligen inte var idag.
När vi kom hem igen så kom jag att fundera på en jacka som jag inte har kunnat ha på ett par år och tänkte att den borde kunna passa nu, men när jag hade tagit fram den och fick den på mig, så var den på tok för stor, så den hamnade i kassen med kläder som ska iväg till någon klädinsamling. Inspirerad av detta, så började jag prova lite andra kläder som jag misstänkte också skulle vara för stora, och under över alla under - det VAR så...*glad*.
Nu är det två kassar med för stora kläder som ska iväg till insamlingen efter det att några av mina väninnor som är välväxta har gått igenom kläderna och tagit vad de vill ha.
Jag börjar så smått att inse, att de snart 28 kg som jag har tappat märks på klädstorlekarna, även om jag fortfarande inte själv kan se att jag har gått ner något.
Idag har jag tagit tag i min träning.
Jag köpte ett årskort på mitt vanliga gym (det låter väl något det va??? *s*) precis före semestern och hann träna en gång innan jag gick på semester.
Det lät så behagligt avlägset att jag inte behövde infinna mig där förrän två veckor senare, men idag var det dags, och till min stora förvåning var det KUL att komma tillbaka och börja träna.
Det kaaaaan ju i o f s påverkas av, att min tränare kom och kramade om mig när jag kom och sa att hon tyckte att det var kul att jag var tillbaka och att hon hade saknat mig, men faktum är, att det ÄR ett väldigt mysigt gym.
Lagom stort och man känner def inget krav på sig att man måste vara ung och slimmad för att befinna sig där, tvärtom, man känner sig alltid lika välkommen dit och alla pratar med alla där.
Jag är väl medveten om, att just mitt gym har rykte om sig att vara dels snobbigt och dels dyrt, men jag har haft årskort där i tre år och jag har då aldrig upplevt några sådana tendenser.
Alla är där för att träna och alla ser mer eller mindre lika dumma ut i träningskläder, om man sen är en fet medelålders bloggmadam eller en kändis som tjejerna skriker sig hesa när de ser, ja det spelar liksom ingen roll :o)