Var på möte på jobb idag.Hela avdelningen var samlad för genomgång av en utredning om arbetsförhållandena hos oss, och min chef säger då bl a:
Vi får se hur vikarieförhållandet kommer att bli, när milda "känner för" att återgå i tjänst!
Jag bara satt och gapade och kom mig inte för att säga något.
Karlf-n har alltså inte, efter all den här tiden jag har varit sjukskriven, begripet att jag är hemma p g a att jag är sjuk, och inte för att jag tycker att det är kul.
Det är inte fråga om att jag "känner för" att återgå i tjänst eller inte, det som styr är när jag är frisk nog att börja jobba igen.
Sån tur var, så var min personalkonsulent också med på mötet, så hon spände ögonen i min chef, och sa att "det är inte fråga om att milda "känner för" eller inte "känner för" att jobba, hon är - och har varit sjuk, och det är inget hon kan styra över själv".
Han inser inte att jag har jobbat som en galärslav för att komma så långt som jag har kommit hittills...jag blir så ledsen...
15 kommentarer:
Kompetenta idioter finns tyvärr överallt!
Vilken trist och opsykologisk attityd!!
Råg i ryggen mildamakter!
..................Var inte ledsen! Han var klumpig och trodde förmodligen att han var taktfull. Fint att konsulenten var där.
Kan vi bunta ihop din och min chef och skicka dom till Gulag eller nåt. Puckon är inte värda att bli lessen över!!
Om jag skickar något äckligt till dig och di vidarebefodrar till chefen?
Usch var förbannad jag blir nu!
Jävla idiot! (ursäkta svordomarna)
Precis som om det inte räcker att känna sig så innan?!
Tycker synd om sådana människor!
Jag lever med fibromyalgi - jag VET hur det är att bli misstrodd! Fy...*arrghhhh*
((((styrkekramar))))
Till er alla:
Tack snälla snälla ni för era gulliga ord. De värmer och stöttar, det är så värdefullt att känna att ni finns...*kram*
monica: tack för ditt stöd. Jag tänker tala om för honom hur jag kände mig, men han kommer fortfarande inte att begripa varför jag blev ledsen...
camerazz: tack snälla...
Ja många gånger hade jag nästan önskat att jag varit gipsad eller att det åtminstone hade synts utanpå hur jag mådde/mår, för jag tror att människor runt omkring mig hade lätter förstått då.
Tyvärr är det ju så, att utbrändhet har blivit något man skämtar om, och som är sådär lite mysitifkt att ha/vara, men har man en gång suttit där, så vill man banne mig inte tillbaka, det är då ett som är säkert!
Vilken idiot! Vissa har bara huvet för att ha mössan på, och av nån outgrundlig anledning blir många av den typen chefer...
Sköt om dig och strunta i honom!!
Kram Blogoholic
blogoholic: ska försöka ;o)
*kram*
Fyy f-n vilken trist attityd!! Usch, fy och blä! Stå på dig och låt kommentarer som dessa rinna av dig. Svårt men försök! Kram
Taskig chef... går det inte att vrida nacken av människan?!
åsa: ja, han är onekligen lite speciell, och detta har jag inte upptäckt förrän jag blev sjuk, och vi har ändå jobbat ihop i 23 år!
nina: mmm, han är lite tönn, men han har förvarnat om att han kanske kommer att gå i pension till hösten *håller tummarna*
Strunta i chefen och sköt om dig själv istället. Sådana idioter kan man inte diskutera med ens, bra att din personalkonsulent ställer upp för dig iallafall!
mie: välkommen till mig :o)
Ja, jag har börjat inse att han är som han är, och det är inget jag kan ändra på.
Min personalkonsulent är en sann pärla. Hon har ställt upp för mig långt över vad hon har skyldighet att göra, hon ringde mig på sin semster, hon skickar mail och sms för att pigga upp mig osv, hon är helt enkelt bara bäst!
Fy, säger jag bara, hur i hela fridens namn kan man få en chef som har så lite kunskap o insikt. Tråkigt tråkigt!
Kram till dig från mig!
Titta gärna in till mig...
www.livetfrnminsida.blogspot.com
Skicka en kommentar