Vi har haft inbrott.
Inga värdefullare saker stals och ej heller något som inte går att ersätta - men ändå...
Må den/de som gjorde det, drabbas av all jordens elände...
i sju generationer framåt...*mordisk*
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
13 kommentarer:
Så obehagligt!
Bara sju?, Forever är inte tillräckligt. Man ska rycka ut ögonfransarna med pincett på dylika! Stackars Er, vad jobbigt.
Panter; ja både obehagligt och onödigt...
morgondimma: håller med dig, men ville inte ta i...*leeeer*
Ja, det är inte kul, men jag försöker tänka att det trots allt är världsliga saker...men det hjälper inte.
Hade behövt en rejäl dos av A8, men kan ju inte äta sånt numera ;o)
Vad trött man blir på att inte få ha sina saker ifred för lobotomerade idioter som inte kan skilja på mitt och ditt!!
annela: det är bara förnamnet! *fortfarande mordisk*
Nej usch vad tråkigt!!! :-(
Jag minns vilken obehaglig känsla det var när vi hade fått inbrott ute på ön. Bara den där vetskapen om att någon hade varit inne och snokat runt i ens hem kändes så hemsk. Usch vad arg man blev!!
Men vi hade "tur" för vi blev inte av med något värdefullt utan "bara" kläder och vin.
Men ändå!!! Morr!
Ånej!!!
Det är en av mina mardrömmar :(
Fy så obehagligt.
Inga ska rota i ens saker, aldrig någonsin!
londongirl: den här gången blev vi "bara" av med saker utan känslomässigt värde, men förra gången så stals alla mina smycken, t o m vigselringarna och sånt som hade oersättligt affektionsvärde för mig/oss, och DET var tufft, riktigt tufft...plus känslan av att det hade varit någon som rotat bland våra saker. Det tog lång tid att komma över och fortfarande så kan det hugga till i kroppen på mig när jag kommer hem innan jag ser att ytterdörren är hel och att vi inte har haft ovälkommet besök.
linda: ja det var inte helt kul, om man säger som så...och jag har nog aldrig städat och tvättat så noggrant som jag gjorde efter det inbrottet. Tvättade t o m hallmattorna så hårt, att varpen löstes upp och när jag öppnade tvättmaskinerna så låg det bara en enda härva att mattrasor där...jisses så mycket mattrasor det är i en lång matta och så knöligt det är att stoppa ner det i en svart sopsäck...*ler*
Åh jag vet precis hur det känns! Fy faraaao!!!
karlavagnen: ja det är inte jordens roligaste precis. Det är dessutom inte första gången vi får oönskat besök, men man vänjer sig aldrig vid känslan...och tur är väl det
När jag var gift med exet, då hade vi inbrott i huset där ute på landet.
Det tog mig säkert ett år att våga gå in direkt .., när jag kom hem ensam från jobbet .., jag körde alltid en sväng och kollade att ingen bil stod där ... och jag kände mig aldrig trygg mera i huset.
elisabet: Samma känsla hade jag första gången vi hade inbrott, men det gick över efter ett par år. Den här gången är jag mest förb*nnad och heligt ilsk på förövarna
Skicka en kommentar