Så har ännu en helg fort försvunnit.
Lördagen regnade mer eller mindre bort, vilket inte förvånade mig speciellt, men däremot söndagen förvånade mig storligen.
Solen sken! Vi kunde sitta ute och fika och t o m vända näsan mot solen och försöka intala oss att vi blev solbrända (ja ja, inbilla sig kan man ju alltid). Jag skulle hur lätt som helst kunna vänja mig vid en solig och varm vår och sommar, ja jag kan t o m sträcka mig så långt, att jag (nästan) kan lova att jag inte skulle gnälla ett duggandes dugg över vädret då faktiskt.
Vad jag däremot aldrig kommer att kunna vänja mig vid är människors ondska. Hur är man funtad om man kan ge sig på en liten flicka och mörda henne?
Det är något så fundamentalt fel i skallen på sådana människor att de aldrig borde släppas ut bland oss andra människor mer. Jag tror inte att något sådant kan vårdas bort. Har man inte dessa spärrar med sig i skallen från början, så kan säkerligen inte läkare och medicin få dit dem i efterhand heller.
Alla goda tankar som går att uppbringa går till Englas mamma och andra anhöriga!
1 kommentar:
Var du på Österlen?
För vi hade strålande väder hela helgen trots att de lovat något annat.
Jag tände ett ljus igår...
Skicka en kommentar